Lyckligaste flickan i Frankrike - det är jag!

Nu har jag varit här i en vecka och två dagar och jag stortrivs! Jag är nog den lyckligaste flickan i hela Lorraine (Namnet på distriktet 1790) Jag älskar Frankrike, alla människor, maten, kulturen, arkitekturen... allt är nytt och intressant och dagarna bara flyger förbi! Första minnena som jag har från Frankrike är från flygfältet. K, E och jag hade just fått våra kappsäckar tillbaka och vi var påväg ut ur dörren och när vi kom ut står där ett helt gäng och viftar med finlandsflaggor! Vi blev alla omfamnade och det skulle genast tas några foton. Det var skojigt och det är någonting som man aldrig kommer att kommer glömma, alla de glada ansiktena och de vänliga orden. Det roligaste av allt var att efter att vi bara hunnit säga "Bonjour", "Oui" och "No" ett par gånger fick vi höra att vi pratar superbra franska!

Vi hoppade i bilen och hade nästan tre timmars resa framför oss till Lac de Madine, där lägret skulle vara. Själva resan från Luxembourg till Thionville tar inte länge. Lägret varade i fyra fantastiska dagar, vi fick nya vänner, bytte pinssar och "visitkort", lärde oss nya franska ord, lärde oss om den franska kulturen, vi fick pröva på och baka "une tarte des Mirabelles", smaka på läckerheter från det franska köket, pröva på många olika aktiviter som segling, cykling, simning... Det var jätteroligt men det bästa av allt var att man fick lära känna många nya olika människor från världens alla hörn och få vänner för livet...

På den fjärde dagen kom våra familjer efter oss och det var dags för det riktiga äventyret. Jag kunde inte ha haft bättre tur med familjerna, min första familj är jättesnäll, jag bor i ett stort, underbart hus mitt i centrum. Min familj pratar bara franska med mig och om jag inte förstår upprepar de det och pratar lågsammare och om jag då heller inte förstår tar de det på engelska. På dethär sättet lär jag mig snabbare och effektivare för jag har bråttom så att jag sedan på riktigt kan börja prata! Min familj ordnade en underbar fest till min födelsedag dit alla mina familjer kom, några vänner och Rotary medlemmar. Man kunde inte ha önskat sig en bättre födelsedagsfest! Det är konstigt att man kan få så mycket fint och trevligt på en och samma gång! Men som sagt jag är den lyckligaste flickan i Frankrike, i distriktet Lorraine, med en underbar familj, underbara vänner och bekanta som alla finns här på det stället som jag älskar!

EN enda  finsk dag kvar! Det är en fantastisk dag om man tänker på att äntligen blir min dröm verklighet men på ett sätt är det så svårt att säga adjö till alla nära och kära... Sista "skoldagen" förbi och ett litet gråtkalas på köpet...
Kappsäcken är  färdigt packad och allting annat också klart! Imorgon blir det en tidig väckning för vi åker med mamma och pappa plus E till Helsingfors. Där träffar jag en annan flicka som skall till samma distrikt som jag och så hoppar vi på flyget som mellanlandar i Köpenhamn. I Köpenhamn vi träffar vi sen igen en annan flicka men från Norge och så flyger vi alla tre till Luxembourg där någon förhoppningsvis  möter oss. Sedan börjar ett fyra dagars läger och sedan hem till hostfamiljerna!

Nu reser jag till fjärran land...

Det är helt otroligt! I övermorgon reser jag till Frankrike! Det känns så konstigt ... på ett sätt vill jag åka men på ett sätt vill jag stanna kvar här men ändå vill jag åka! Jag väntar så mycket på att få åka och att få lära mig franska flytande - få uppfylla min dröm som jag så länge redan drömt om. För redan flera år sedan visste jag att jag ville åka som utbyteselev och just till Frankrike för att lära mig franska! Och det sker nu efter TVÅ DAGAR!
Pappa har alltid sagt att det är viktigt att åka ut i den STORA världen för att utforska världen, få nya vänner, råka ut för äventyr och se hur världen fungerar och det håller jag med om. Fast jag åker ut till Frankrike "ensam" finns ni alltid i mina hjärtan och jag vet att ni finns här när jag behöver er!
Det är viktigt att utforska världen - hur skulle man annars veta hur allting fungerar, lära känna olika kulturer, att resa till ett land och bo där i ett helt år är det bästa sättet att ta reda på hur världen fungerar och lära sig att se på världen på ett nytt sätt, med nya ögon och märka de små skillnaderna som finns mellan våra kulturer! Märka de små detaljerna som håller oss samman och inse hur mycket man saknar sitt hemland, sin familj och vänner, hur kan man annars veta hur mycket man tycker om alla och hur mycket man håller av sina nära och kära om man inte reser ifrån varandra för en tid? Tiden försämrar inte förhållandena eller vänskapsbanden utan förstärker bara dem...
Alla mina grejer som jag ska ta med ligger på golvet och väntar på att få slippa in i min kappsäck och få se helt andra landskap och det får de ju - riktigt snart!

Thank you!

During the weekend we celebrated my birthday, my "Good Bye"- party and Welcome E. Both relatives and friends had gathered to celebrate the big day. The feelings were on top all the time and everytime it came more people the feelings just went better. My dad had a wonderful "speech" to both E and me and the "speech" was so beautiful that all of us started to cry, even the guests. But the crying wasn´t finished yet, because my friends had a very special gift to me too. They had made a book, a lovely book about me, with pictures from Primary school, Lower Secondary School and pictures from our trip to Nice with the French group! And under every picture there were a sentence from the song "Beautiful" by Christina Aquilera. Both  the cover and the back of the book was covered with the French flag and on the cover my name was written in gold! It was so beautiful that tears started to fall. Just think about how much time it most have taken to make it and the thought behind it, that you can put so much love in just one book and that you can see it on on every page! They wanted to give me a book so I could remember Finland and all my dear friends here! I have fantastic friends! <3

I got many other lovely gifts too, I got a diary, but it isn´t a diary you get everyday because there were already some pages written in it! It started with over 50 tips or hints to do every month and it was full with beautiful words and thoughts! I got a necklace but this one was made by hand, a little flower made of tree, I got this typical red french hat so now I am almost as "une fille fancaise", then I also got lots of chocolate and lovely Marimekko things! I got a photo album with more lovely and funny pictures, beautiful written letters and some books how to "survive" from different and difficult situations. The most funny gift I got was maybe homesickness pills that I will probably need...

The afternoon changed to evening but the party went on and we ate good food together with all my dear friends and relatives. Because everybody gave me so wonderful gifts it was my turn to give them something in return. J was going to play the piano and I was going to sing, two songs "I was born to be somebody" and "Beautiful", my gift to you!
More tears came during the song and after the songs but the hardest thing was to say goodbye to many of my relatives and friends when it was time for them to leave. It was harder to say goodbye to my relatives because you knew that you did´t have to say goodbye to your friends - not yet...

I want to thank you all for a very nice and wonderful evening - You are all very important to me and I love you all so, so much! THANK YOU!

VIISI PÄIVÄÄ JÄLJELLÄ!

Tänään on vain VIISI PÄIVÄÄ JÄLJELLÄ! Sitä on vaikea uskoa mutta totta se on!
Nyt kaikki on melkein valmista, meno- ja paluulippu ostettu, tuliaiset hankittu ja matkalaukku melkein pakattu...
Enään on vain pikkuhommia jäljellä mitkä pitäisi hoitaa...
Odotan innolla pääsyäni Ranskaan ja että saan tavata minun kolme ihanaa perhettäni! He vaikuttavat kaikki niin kivoilta ja mukavilta ja eteenkin auttavaislta!
On niin monta asiaa mitä haluaisin tehdä ennen kun lähden mutta nyt on enää aikaa tehdä ne kaikista tärkeimmät asiat! Vaikka on ainoastaan viikko koulujen alkajaispäivästä ennen kun lähden olen ollut koko tämän viikon koulussa! Olen myös ehtinyt olemaan ystävieni kanssa ja meidän vaihtarin kanssa joka nyt asuu meillä. Hän on tosi kiva ja ainakin tähän saakka meillä on ollut todellla hauskaa, puhumme englanti, ruotsia ja ranskaa!

Tankar kring Frankrike

Bloggens namn " I lost my heart to France" är en gammal sång och fast jag inte hört den beskriver sångens namn väldigt bra vad jag tycker, tänker och på vilket sätt jag ser och upplever Frankrike. Jag har varit där några gånger förut men aldrig så högt upp i norr som Thionville. En av de resorna som jag kanske bäst kommer ihåg och som jag ser som den mest betydelsefulla resan är då vi med franska gruppen från skolan åkte till Nice (södra Frankrike) för fyra dagar och jag tyckte att det var så trevligt att jag inte ville komma hem! Alla är så vänliga, glada och snälla, de hälsar på varandra på gatorna, håller upp dörren och visar varandra respekt. Under den resan insåg jag att om jag redan då trivdes så bra i Frankrike så kommer jag att klara mig hur bra som helst i ett år "alldeles ensam"...

Bienvenue!

 Bienvenue sur mon blog!

Si tu lis ce blog, tu pourras suivre mes aventures avant que je parte, mais aussi quand je serai à Thionville, en France. Je pars dans 21 jours, pour y rester pendant onze fantastiques mois.
Thionville est dans le nord-est de la France, juste à coté du Luxembourg. Cette ville compte 40 000 habitants et c´est aussi une ville avec beaucoup d´industries comme des usines d´acier, de fer et de ciment, donc c´est presque comme Pargas (12 000 habitants), juste un peu plus grand!