EN MÅNAD!

Idag har jag varit här i exakt en månad! Det känns helt otroligt hur tiden kan gå så fort! Ännu har jag tio stycken fantastiska månader kvar att uppleva! Nu kan man säga att jag är helt och hållet hemma här och allting är helt superbra, man kunde inte önska sig någonting bättre!

Varje dag tycker jag bara mer och mer om Thionville. Varje dag då jag går till skolan upptäcker jag hur vackert det är här , hur vackert allting är och jag upptäcker hela tiden nya saker som jag inte sett fast jag gått samma väg, jag vet inte hur många gånger, vägen till skolan och sedan hem igen...

 Fast jag trivs jättebra här har jag ändå haft lite hemlängtan alltid då och då. Det brukar hjälpa att man skriver ett kort eller ett brev till dem som man riktigt saknar eller så läser man ett glatt meddelande av er där hemma men ibland hjälper inte det heller, men ofta varar det bara en liten stund och efter det är man i full gång igen! Men det är omöjligt att vara på två ställen samtidigt det vet vi, så jag försöker leva här och nu och jag tycker själv att det går riktigt bra! Den lyckligaste flickan som jag är kan jag ju inte vara nedstämd så ofta!

Luxembourg

Chateau de MALBROUCK

Restaurang KLAUSS`s vinkällare

Vin + Korv = Frankrike

Luxembourg

Skolan...

Hejsan igen! Jag har inte skrivit på en tid nu men min orsak är att det händer hela tiden så mycket att man helt enkelt inte har tid! Men nu ska jag berätta...

Nu har skolan börjat. Skolan är jätteannorlunda än skolan i Finland men jag har börjat vänja mig nu. Det var egentligen först denhär veckan som jag på riktigt började känna mig hemma här, i skolan och med staden Thionville.

Dethär är inte skolan...

För det första, i min skola finns det över 2000 elever och i Finland, i min skola finns det 300 elever! Fösta dagen var alldeles hemsk, jag var riktigt vilse och jag visste ingenting och förstod ingenting men nu är allting redan mycket bättre! Det finns alltid någon som man kan fråga om man har någonting man undrar över. Nu har jag vant mig vid systemet och jag vet hur allting fungerar. Jag har fått många nya, fina vänner och de är alla mycket snälla med mig och hjälpsamma! Det blir ganska många kindpussar varje dag! Alla pratar bara franska med mig men det är jag bara glad för så lär jag mig effektivare och snabbare!

Här går jag varje dag då jag ska till skolan.

Gatan framför skolan som på dagen är  full med elever.

Skolan är stor och det skulle vara omöjligt för alla lärare att veta att jag är en utbyteselev (jag är den enda utbyteseleven i la Providence, fast det finns fyra stycken andra utbyteselever i Thionville) men det finns de som ofta kommer och frågar mig hur jag har det och hur jag upplever skolan. I Frankrike har man samma klass hela tiden och min klass är väldigt snäll, de också. De översätter då jag inte förstår och säger lärarana att jag är en utbyteselev då jag ser ut som ett frågetecken då de säger någonting. Ett bra exempel var på gy-timmen denhär veckan (denhär gången var det inte min klass utan bara flickor) då vår lärare skulle förklara för oss hur man gör för att löpa effektivare, "tävligslöpning, med en käpp i handen". Många av flickorna satt på marken medan jag stod bakom dem,  ganska sådär i mitten. Plötsligt visade läraren till mig att jag skulle komma fram till honom, han frågade vad jag hette och det klarade jag av men sedan började han förklara massvis med olika saker med snabb franska och det mesta gick förbi, jag började fnittra lite och läraren sade gauche...Le gauche...Vänster... Den vänstra...Jag vände mig om till höger och till vänster utan att jag inte visste vad jag skulle göra! Jag bara stod där och flinade, till sist sade några av flickorna i kör att jag var en utbyteselev och läraren började han också och skratta och sade åt mig att jag kunde sätta mig... Senare fick jag veta att han menade den vänstar handen men han sade det så snabbt att jag inte hann uppfatta det...

En av de vackraste byggnaderna i Thionville

Jag äter i skolan alla dagar förutom på måndagar och onsdagar. Varje onsdag slutar alla kl. 12 och det känns som om man skulle ha ett kort veckoslut varje onsdag. Nåja, maten i skolan är verkligen inte hälsosam men mycket god! Vi får förrätt (ofta pirog, frukt eller sallad) varmrätt (till exempel franskisar och korv) och efterrätt (glass, ost, kaka, paj eller andra franska läckerheter...) Sådant här typiskt franskt!

Lyckligaste flickan i Frankrike - det är jag!

Nu har jag varit här i en vecka och två dagar och jag stortrivs! Jag är nog den lyckligaste flickan i hela Lorraine (Namnet på distriktet 1790) Jag älskar Frankrike, alla människor, maten, kulturen, arkitekturen... allt är nytt och intressant och dagarna bara flyger förbi! Första minnena som jag har från Frankrike är från flygfältet. K, E och jag hade just fått våra kappsäckar tillbaka och vi var påväg ut ur dörren och när vi kom ut står där ett helt gäng och viftar med finlandsflaggor! Vi blev alla omfamnade och det skulle genast tas några foton. Det var skojigt och det är någonting som man aldrig kommer att kommer glömma, alla de glada ansiktena och de vänliga orden. Det roligaste av allt var att efter att vi bara hunnit säga "Bonjour", "Oui" och "No" ett par gånger fick vi höra att vi pratar superbra franska!

Vi hoppade i bilen och hade nästan tre timmars resa framför oss till Lac de Madine, där lägret skulle vara. Själva resan från Luxembourg till Thionville tar inte länge. Lägret varade i fyra fantastiska dagar, vi fick nya vänner, bytte pinssar och "visitkort", lärde oss nya franska ord, lärde oss om den franska kulturen, vi fick pröva på och baka "une tarte des Mirabelles", smaka på läckerheter från det franska köket, pröva på många olika aktiviter som segling, cykling, simning... Det var jätteroligt men det bästa av allt var att man fick lära känna många nya olika människor från världens alla hörn och få vänner för livet...

På den fjärde dagen kom våra familjer efter oss och det var dags för det riktiga äventyret. Jag kunde inte ha haft bättre tur med familjerna, min första familj är jättesnäll, jag bor i ett stort, underbart hus mitt i centrum. Min familj pratar bara franska med mig och om jag inte förstår upprepar de det och pratar lågsammare och om jag då heller inte förstår tar de det på engelska. På dethär sättet lär jag mig snabbare och effektivare för jag har bråttom så att jag sedan på riktigt kan börja prata! Min familj ordnade en underbar fest till min födelsedag dit alla mina familjer kom, några vänner och Rotary medlemmar. Man kunde inte ha önskat sig en bättre födelsedagsfest! Det är konstigt att man kan få så mycket fint och trevligt på en och samma gång! Men som sagt jag är den lyckligaste flickan i Frankrike, i distriktet Lorraine, med en underbar familj, underbara vänner och bekanta som alla finns här på det stället som jag älskar!

EN enda  finsk dag kvar! Det är en fantastisk dag om man tänker på att äntligen blir min dröm verklighet men på ett sätt är det så svårt att säga adjö till alla nära och kära... Sista "skoldagen" förbi och ett litet gråtkalas på köpet...
Kappsäcken är  färdigt packad och allting annat också klart! Imorgon blir det en tidig väckning för vi åker med mamma och pappa plus E till Helsingfors. Där träffar jag en annan flicka som skall till samma distrikt som jag och så hoppar vi på flyget som mellanlandar i Köpenhamn. I Köpenhamn vi träffar vi sen igen en annan flicka men från Norge och så flyger vi alla tre till Luxembourg där någon förhoppningsvis  möter oss. Sedan börjar ett fyra dagars läger och sedan hem till hostfamiljerna!

Nu reser jag till fjärran land...

Det är helt otroligt! I övermorgon reser jag till Frankrike! Det känns så konstigt ... på ett sätt vill jag åka men på ett sätt vill jag stanna kvar här men ändå vill jag åka! Jag väntar så mycket på att få åka och att få lära mig franska flytande - få uppfylla min dröm som jag så länge redan drömt om. För redan flera år sedan visste jag att jag ville åka som utbyteselev och just till Frankrike för att lära mig franska! Och det sker nu efter TVÅ DAGAR!
Pappa har alltid sagt att det är viktigt att åka ut i den STORA världen för att utforska världen, få nya vänner, råka ut för äventyr och se hur världen fungerar och det håller jag med om. Fast jag åker ut till Frankrike "ensam" finns ni alltid i mina hjärtan och jag vet att ni finns här när jag behöver er!
Det är viktigt att utforska världen - hur skulle man annars veta hur allting fungerar, lära känna olika kulturer, att resa till ett land och bo där i ett helt år är det bästa sättet att ta reda på hur världen fungerar och lära sig att se på världen på ett nytt sätt, med nya ögon och märka de små skillnaderna som finns mellan våra kulturer! Märka de små detaljerna som håller oss samman och inse hur mycket man saknar sitt hemland, sin familj och vänner, hur kan man annars veta hur mycket man tycker om alla och hur mycket man håller av sina nära och kära om man inte reser ifrån varandra för en tid? Tiden försämrar inte förhållandena eller vänskapsbanden utan förstärker bara dem...
Alla mina grejer som jag ska ta med ligger på golvet och väntar på att få slippa in i min kappsäck och få se helt andra landskap och det får de ju - riktigt snart!

Thank you!

During the weekend we celebrated my birthday, my "Good Bye"- party and Welcome E. Both relatives and friends had gathered to celebrate the big day. The feelings were on top all the time and everytime it came more people the feelings just went better. My dad had a wonderful "speech" to both E and me and the "speech" was so beautiful that all of us started to cry, even the guests. But the crying wasn´t finished yet, because my friends had a very special gift to me too. They had made a book, a lovely book about me, with pictures from Primary school, Lower Secondary School and pictures from our trip to Nice with the French group! And under every picture there were a sentence from the song "Beautiful" by Christina Aquilera. Both  the cover and the back of the book was covered with the French flag and on the cover my name was written in gold! It was so beautiful that tears started to fall. Just think about how much time it most have taken to make it and the thought behind it, that you can put so much love in just one book and that you can see it on on every page! They wanted to give me a book so I could remember Finland and all my dear friends here! I have fantastic friends! <3

I got many other lovely gifts too, I got a diary, but it isn´t a diary you get everyday because there were already some pages written in it! It started with over 50 tips or hints to do every month and it was full with beautiful words and thoughts! I got a necklace but this one was made by hand, a little flower made of tree, I got this typical red french hat so now I am almost as "une fille fancaise", then I also got lots of chocolate and lovely Marimekko things! I got a photo album with more lovely and funny pictures, beautiful written letters and some books how to "survive" from different and difficult situations. The most funny gift I got was maybe homesickness pills that I will probably need...

The afternoon changed to evening but the party went on and we ate good food together with all my dear friends and relatives. Because everybody gave me so wonderful gifts it was my turn to give them something in return. J was going to play the piano and I was going to sing, two songs "I was born to be somebody" and "Beautiful", my gift to you!
More tears came during the song and after the songs but the hardest thing was to say goodbye to many of my relatives and friends when it was time for them to leave. It was harder to say goodbye to my relatives because you knew that you did´t have to say goodbye to your friends - not yet...

I want to thank you all for a very nice and wonderful evening - You are all very important to me and I love you all so, so much! THANK YOU!

VIISI PÄIVÄÄ JÄLJELLÄ!

Tänään on vain VIISI PÄIVÄÄ JÄLJELLÄ! Sitä on vaikea uskoa mutta totta se on!
Nyt kaikki on melkein valmista, meno- ja paluulippu ostettu, tuliaiset hankittu ja matkalaukku melkein pakattu...
Enään on vain pikkuhommia jäljellä mitkä pitäisi hoitaa...
Odotan innolla pääsyäni Ranskaan ja että saan tavata minun kolme ihanaa perhettäni! He vaikuttavat kaikki niin kivoilta ja mukavilta ja eteenkin auttavaislta!
On niin monta asiaa mitä haluaisin tehdä ennen kun lähden mutta nyt on enää aikaa tehdä ne kaikista tärkeimmät asiat! Vaikka on ainoastaan viikko koulujen alkajaispäivästä ennen kun lähden olen ollut koko tämän viikon koulussa! Olen myös ehtinyt olemaan ystävieni kanssa ja meidän vaihtarin kanssa joka nyt asuu meillä. Hän on tosi kiva ja ainakin tähän saakka meillä on ollut todellla hauskaa, puhumme englanti, ruotsia ja ranskaa!